I alla fall Anja! Oj så stark hon är, framför allt mentalt. Att göra en sån vurpa och sen stå i samma backe dan efter är bara det fantastiskt - hur många hade inte suttit i ett hörn och sagt "-aj", undertecknad medräknad. Och att sen trotsa guppet, köra för fullt och komma in på en bra tid gör inte saken sämre. Och att därefter köra ett slalomlopp med en vad som, hur sa hon? -känns som geggamoja, och göra det så bra att hon blir fjärde bästa totalt, det är rent ut sagt "skitbra". Och till sist tycker jag personligen att hon var väl värd bronsmedaljen trots att det hängde på en annans misstag....men jag undrar hur hon ser ut på rumpan ;o)
Men en sån här medialt uppslagen bragd får mej faktiskt också att tänka på alla dom som varje dag ställer sej upp och säger "jag ska i alla fall göra ett rejält försök", trots att det gör ont, trots att det tar emot, trots att det är "tråkigt", trots att inga pengar finns, trots att "släkten inte tycker" osv osv. Heder åt er som gör nåt av tillvaron och inte bara sitter i ett hörn och skyller på allt möjligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

OS skiter jag i men du bloggar Nina!! Guldmedalj till dig!! Nu får jag ju börja titta in här varje dag - så kul!
SvaraRaderaAng. inloggning så har också jag problem på vissa sidor. Man får helt enkelt trycka på skicka ett par gånger innan rutan med ordet kommer fram. Får se om det funkar även hos dig.
Kom du iväg till årsmötet? Här har vi fått nästan en halvmeter inatt.
Kram